Spelpass 16 - Theurgen Framarths fall och fritagna fångar

Hjältarna gjorde snabbt benmjöl av de skruttiga gastar som anföll dem i det övergivna tempel som duergardvärgarna undvikit. Efter en natts orolig men stärkande sömn (eller trance i Grobuts fall) begav sig hjältarna djupare in i duergardvärgarnas fästning. Efter att ha passerat och vanhelgat 12 sarkofager tillhörande minotauriska ädlingar stormade hjältarna in i Theurgen Framarths boning. Theurgen hade två spikdjävular i sin tjänst och striden blev lång och stundtals oviss. I striden visade det sig klart och tydligt att Surinas inkompetens stod i paritet med hennes opålitlighet och när striden var över fick hon ett tydligt straff för att ha brännt Nossungam med ett Averniskt Utbrott. Tack vare tHors storsinne fick hon dock löpa.

De fritagna fångarna var otroligt tacksamma, särskilt den goblinske bagaren, plymputsaren och hjälmfejaren Gru. Gru svor dyrt och heligt att ändra sina levnadsvanor om hjältarna kunde finna det i sina hjärtan att skona honom. Beslutet är väl ännu inte taget i det fallet... Bland fångarna återfanns tio av de tolv försvunna byborna från Harkenwold. De övriga två hade tydligen tagits av gnoller till "Demonernas Brunn" för att bli offer i en ritual. 

Efter att ha genomsökt fångkammaren fann Nemarp en hemlig gång som förmodligen leder in till Murkelmors kammare.

Åskspiran - Detta har hänt (Spelpass 12,13,14 och 15)

Hjältarna begav sig till den mytomspunna labyrinten under Åskspiran, på uppdrag av baronessan Sylvia Stockmer. Syftet med uppdraget var tudelat. Först och främst bad Sylvia hjältarna att rädda och återföra de 12 bybor som förts bort från hennes trakter. Hon misstänkte att de hobgoblinska rövarbandet Blodsbriganderna tagit dem till fånga. För det andra så bad hon hjältarna att hålla ögon och öron öppna och ta reda på så mycket de kunde om de mystiska Trollkarlarna från Saruun. Dessa maskerade besvärjare utgör en tredjedel av den allians som för närvarande håller Kalarels trupper från den östra delen av Nentirdalen. Baronessan litar inte på trollkarlarna och förklarade att hon skulle vara mycket tacksam för all information hon kan få.

Väl på plats under Åskspiran gjorde hjältarna genast ett namn åt sig då de krossade Blodsbriganderna redan första dagen. Halvlängdsbarden och lyrvirtousen Bennik komponerade snabbt ihop ett kväde till hjältarnas ära som genast blev en stor hit i sjupelarsalen. Spåren från blodsbriganderna ledde vidare till de ondskefulla Duergardvärgarna. Efter en lyckad bluff och övertalning blev hjältarna visade vägen till deras dolda näste: Hornfästet. Innevånarna i Hornfästet fick snabbt lära sig hur rättvisa skipas i Nentirdalen och liken travades på varandra. Hjältarna frigjorde några slavar och befinner sig nu inne i fästet, med siktet inställt på att rädda slavarna och kanske också dräpa hjärnan bakom duergardvärgarnas illasinnade verksamhet: den omtalade Murkelmoor.

På vägen har ett och annat sidospår dykt upp. Ulthand Djupsten har bett hjältarna om att finna hans Digersvin, som blivit bortfört av okända missdådare...

På vägen till Hornfästet blev hjältarna överfallna av en dödsgast vars bröstkorg innehöll en silvernyckel i form av ett höftben. Var den silvernyckeln går är fortfarande okänt...

Den lille kobolden Charrak påstår sig vara på flykt från koboldkungen, men alla försök att utröna var denne koboldkung huserar har visat sig fruktlösa... än så länge...

På värdshuset Halvmånen sitter en skriftlärd man vars tunga lamslagits av någon slags förbannelse. Kanske kan förbannelsen brytas med trolldom eller helig kraft..?

Vägarna under Åskspiran verkar aldrig vara spikraka och varje steg är förknippat med livsfara. Och exp.

Eftersom nästa måndag verkar gå bort så föreslogs det Torsdag den 18:e som speldag. Anmäl intresse här.

Åskspiran

En utförlig sammanfattning av bonanzan kommer inom kort...

För att bevara hälsan och återfå våra dailiy och encounterpowers så avstår vi från måndagsspelet ikväll.

Men nästa måndag är vi väl tillbaka på rätt spår?

En ny era

Där en berättelse tar slut, tar ofta en ny historia vid, och så även denna gång. Kalarel lyckades öppna skuggrevan och släppa ut Orcus horder över Nentirdalen och Vinterhems innevånare fick plikta med sitt liv, precis så som Kalarel förutspått. Nu har Kalarels odöda här lagt halva Nentirdalen under sig, och hela området mellan Cairngormtopparna och Nentirfloden kryllar av odöda och demonvarelser. Det är en mörk tid för innevånarna i dalen, och landet skriker ut efter hjältar. Någonstans i dalen måste det finnas hjältemodiga hjärtan som kan ta upp kampen mot skuggorna och mörkret! Någonstans på vägarna måste det finnas vandrare vars rotlösa själar är förutspådda att försvara hoppets och godhetens bålverk! Någonstans måste det finnas fyra nya hjältar som är redo att ta vid, där den förra hjältesången så tragiskt fick sitt slut?

Men var finns dessa hjältar? Hur ser de ut? Och hur ska de någonsin kunna besegra Kalarel, Orcus utvalde?

På fredag börjar en ny era. Nya hjältar, nya utmaningar och nytt äventyr. Labyrinten under Åskspiran är en mycket friare historia än det förra äventyret och lämnar gott om utrymme för såväl rollspel som rullspel. Många mörka krafter verkar i labyrintens vindlande gångar, och förbereder sig för att ansluta sig till Kalarels annalkande horder, Nentirdalen behöver er!

Slå ert initiativ... och era stats... nu kör vi!

Spelpass 11 - Hjältarnas sista strid

Jarn Gerbach,
kvinnotjusare, flannör, språkvetare och gentlemannatjyv,

Ina Ae Faerum,
skräckinjagande enigma,

Greb Slrac,
pliktrogen, ölsugen hammarvirtuos

Lökrats Ksnevs,
godhetens lysande stekfläsk i nattens mörker.

Vila i frid.

De stred tappert, men kunde inte hindra Kalarel från att segra och öppna revan. Nu går Nentirdalen mot mörka tider.

Spelpass 10 - Den lömska gelatinpuddingen

Hobgobliner, odöda och framför allt en lömsk gelatinpudding stod på menyn när hjältarna fortsatte sin etiska och estetiska rensning av katakomberna under ruinen. Äventyrarna trotsade än en gång goblinernas förmaningar och gav sig in i en passage trots att det var "STENGT!". Den näst intill osynliga gelatinpuddingen som där huserade visade sig dock inte var något större problem för hjältarnas nyfunna krafter. Nu finns bara en outforskad väg kvar i grottan. En stor stendörr som leder mot söder. Någonstans bakom den dörren pågår säkerligen den onda ritual som hotar att öppna revan. Tiden är knapp!