Wikin har hittat hem

http://wastedsounds.com/dbgwiki/index.php?title=Main_Page

Inget spel imorgon (23/11)

Jag har besök av svärmor.

Nästa måndag kör vi igång.

// DM

Its my party and I'll cry if I want to

Kära motspelare.

Det börjar redan dra ihop sig för en ny kampanj (det är trots allt 48 timmar sen vi avslutade den förra).

Eftersom Pettan inte kommer att deltaga i den nya kampanjen så kan det vara på sin plats med en ordentligt diskussion kring det nya partyts sammansättning.

Klarar man sig utan leader? Hur mycket DPR är för mycket DPR? Och så vidare.

Det är över

Äventyret i Staden Under Isen är över. Sagan fick sig ett värdigt slut. Hjältarna besegrade sina fiender och lämnade sedan det världsliga livet bakom sig och försvann ut i Astralrymden i en märklig flygande farkost.

Ett värdigt slut på en fantastisk resa, men naturligtvis också början på en ny...

Staden Under Isen Awards slutade som följer:

Bästa fight:
Vinnare :Röda Draken.
Runner up: Oubaram

Högsta skada:
Vinnare: Nossungam 104
Runner up: Grobut, Rotam ca 120 fast utspritt på multipla mål

Högsta To Hit:
Vinnare: hTor 51
Runner up: hTor 49

Bästa NPC:
Vinnare: Solrac Ertsas
Runner up: Atte Olc

Bästa "moment":
Vinnare: Lermästarens entré (slutet)
Runner up: Många

Bästa power:
Vinnare: Däsa-Hälga
Runner-up: Lead the Attack
Honorable mention: Opening shove

Bästa köpta geb:
Vinnare: Delat pris mellan Healing Standard, Potion of clarity och Bloodclaw weapon

Sämsta rull:
Vinnare: Nemarp (7 d20-rull i rad under 3)

Sjukast rull:
Vinnare: Grobut knäcker låset till Betraktaren
Runner-up: Nossungam charmar Atte Olc

Bästa hittade geb:
Vinnare: Eldstandardet
Runner-up: Cennoms spjut

Bästa Dungeon:
Vinnare: Lermästarens kammare
Runner-up: Cennoms grav

Bästa reträtt:
Vinnare: Flykten från beholdern








Vi möts på en ny plats, i en ny värld och med nya skepnader... men samma gamla vanliga tid.

Vi ses på måndag.

Mycket kärlek.

DM

Staden Under Isen Awards

Så här i slutskedet av kampanjen är det dags att börja nominera karaktärer, händelser och personer till Staden Under Isen Awards.

Det som är speciellt med SUI-awards är att de inte finns några fasta kategorier, de skapas vid behov av juryn, aka spelarna och DM.

Vinnarna kommer att avslöjas på den stora SUI-galan som äger rum i samband med avslutandet av äventyret (någon gång i en fjärran framtid).

Spelpass 55 - Skattkammaren

Hjältarna avslutade kvickt isdjävlarna och begav sig vidare in i labyrinten. Med sina skarpa ögon kunde Grobut avgöra att den norra av rummets portaler inte liknade de övriga portalerna i labyrinten. Den utstrålade en iskall, mörk ondska vilket naturligtvis fick hjältarna att kasta sig huvudstupa in i portalen. Nemarp och Rotam lämnades kvar för att hålla uppsikt bakåt.

Bakom portalen väntade en stor och vidsträckt sal i vars mitt ett väldigt isblock tornade upp sig. Inuti isblocket anade hjältarna en väldig och förruttnad fastfrusen drake vars svans stack upp ur blocket. De drog snabbt slutsatsen att detta var Nabbarok själv, den svarta plågan som inte ens den mäktiga Cennom rådde på. I isblocket satt även Cennoms mantel fastfrusen.

Golvet i kammaren var bestrött med mängder av guld, och bortom en hemlig dörr i kammarens bortre ände fanns ännu mer guld och skatter. I kammaren fann hjältarna ett par snabbhetsstövlar, en skyddande hjälm och en helig hämnare, med Rammils namn inskrivet i hjaltet. I den inre kammaren fanns också det föremål som under en lång tid varit hjältarnas mål: den svarta stenen.

Innan stenen hann avlägsnas från sitt fäste blev hjältarna attackerade. Det visade sig vara Nossral Vatsug (denna gång i skepnad av en lång och ståtlig yngling med svällande bringa) och ett knippe tjuvar från resterna av tjuvgillet. Nossral gjorde tydligt att det inte var läge för förhandling och en strid tog sin början.

Grobut var kvick att rycka loss stenen från sitt fäste, och i samma stund som den lossnade började taket i den inre kammaren att kollapsa. Bland fallande klippblock kämpade hjältarna mot skurkarna från staden. Efter en stunds kamp nedgjordes Nossral med några snabba hugg, vilket omedelbart väckte misstankar hos hjältarna. Misstanken visade sig befogad när Nossrals betjänt plötsligt förvandlades till en livsfarlig Sinnesrivare och angrep Grobut med sina livsfarliga tentakler.



Läget är alltså som följer:

* Hjältarna har den svarta stenen.
* De befinner sig i kamp mot en nyligen demaskerad Sinnesrivare (Mindflayer).
* Taket runt omkring hjältarna håller på att rasa samman.
* Det verkar inte finnas någon väg ut ur grottan, portalen som hjältarna kom ifrån är borta.
* Klippblocket med den fastfrusna draken smälter sakta men säkert



Låter ovanstående som en slutstrid?

Spelpass 52,53 och 54

Hjältarna har forcerat Nabbaroks svarta labyrint och slutligen tagit sig fram till ett rum olikt alla andra.

Kampen mot isdjävlar, svärdsvålnader och eldsmagusar pågår för fullt.

---

Tyvärr kära vänner och motståndare kan jag inte ära löftet om spel på torsdag. Jag får besök av min svärmor från fjärran ort. Jag föreslår istället att vi spelar imorgon (tisdag) trots att vi bara får ihop tre spelare, om tillåtelse gives från de frånvarande.

Vidare föreslår jag en snabb summering av kampen mot isdjävlarna. Striden känns uppkontrollerad och har tappat sin spänning. Eftersom jag tar för givet att ni kommer att vila efter striden (då den med största sannolikhet kommer knuffa de flesta av er över leveltröskeln ) tycker jag att det känns rimligt att sammanfatta dess utgång lite hastigt och röra sig vidare mot nya, mer spännande motståndare.


Vad tycks?

Spelpass 50 och 51 - In i labyrinten

Hjältarna har begett sig in i Nabbaroks svarta labyrint. Efter att ha teleporterats mellan ett antal olika rum står det klart att labyrinten inte lyder rummets lagar. Den dörr man kommer in genom behöver inte leda tillbaka till den plats man kommer ifrån. Dessutom vilar en ondskefull kraft över labyrintens rum som skadar den som vågar sig på att vila innanför väggarna. Som om inte detta vore nog verkar det som att vissa av innevånarna i labyrintens rum är odödliga, och återupplivas varje gång man lämnar rummet bakom sig.

Hjältarna står nu inför en kamp mot ett gäng med spöken. Kanske läge för en helig krigare att dyka upp?

Spelpass 49 - Järvar anamma

Det blev strid mot demoner. Hjältarna fick hjälp av en oväntat djärv järv.

Demonerna dräptes och vägen ligger nu öppen för hjältarna att ta sig in i den ondaste och farligaste av stadens alla platser: Nabbaroks svarta labyrint!

Men det blir inte på måndag, för då är folk borta (Brutus och Jonas).

Jag är fortfarande intresserad av att köra ett kort litet äventyr med lvl1-3-gubbar på måndag.

Vilka övriga är intresserade, och isf vilka klasser och vilken level vill folk köra?

Spelpass 48 - Oraklet

Hjältarna hotade sig fram genom ormarnas näste och blev förd till den som ormarna kallade "sin gäst". I ett hav av parfymerade kuddar fann hjältarna en nerdrogad och osammanhängande Samoht Gatlond. Samoht sa inte mycket av värde, men varnade hjältarna för att upprepa sig inför oraklet.

Efter att ha konstaterat att Samoht var en lallande idiot begav sig hjältarna till oraklet. Oraklet visade sig vara den försvunna halvguden Kyuss, som Grobut tack vare sina djupgående kunskaper inom ondskefull esoterika kände till. Kyuss sa sig kunna ge svar på vilken fråga som helst, men krävde underhållning i gengäld. Hjältarna tog fram sitt breda register av kunskap och lyckades imponera stort på den fångade halvguden.

Hjältarna skrapade ihop tre frågor innan de lämnade oraklet.

I den första frågan undrade Grobut vilka faror som fanns i Nabbaroks labyrint.
Kyuss svarade att labyrinten har många rum och många vägar, men bara ett fåtal leder rätt. Varje rum har nya faror och fällor, och de får sin kraft från De Blodiga Sigillen. Förstör sigillen, så förstörs fällorna.

I den andra frågan undrade Nemarp vad Rammil är ute efter.
Kyuss svarade att Rammil vill åt det som han en gång ägde: Den svarta kristallen som styr Nabbarok.

I den tredje frågan undrade hTor hur staden hamnade under isen.
Kyuss svarade att Cennom fruktade Nabbaroks vrede och kallade till sig Arallecna, den eviga köldens och frostens härskarinna som svepte in Nabbarok i is. Draken kunde inte dö, men sova under ett istäcke, det kunde den.

Hjältarna kände sig nöjda och backade från oraklet innan de ådrog sig dess vrede. Det kan ha varit ett mycket klokt val.

Efter att Grobut dödat Samoht smet hjältarna ut ur ormborgen och begav sig till Nabbaroks labyrint, redo att ta sig an demonerna, blodsigillet och den svarta kristallen...

Slutet är nära! Men ändå så långt borta! Inget spel på måndag. Vi får höras angående nästa speldatum.

Spelpass 47 - Vila i frid Occir

Hjältarna tog sig an Occir och hans anhängare i en blodig och intensiv strid, som fick sitt avgörande när Nossungam rände sitt svärd genom Onaima och avslutade hennes existens. Occir, Ledac och Solrac slogs vidare en stund innan magikern insåg att loppet var kört och lämnade det sjunkande skeppet.

Hjältarna förhörde Occir och Ledac och fick veta att de var ute efter skatten bakom Nabbaroks labyrint. Occir hade genom sexuellt utnyttjande av akademiker lyckats ta reda på det mesta om legenden om Nabbarok och Cennom inklusive vägvisarstenens roll i att ta sig genom drakens labyrint. När hjältarna var klara med duon lämnades fångarna att hittas av Solrac vid senare tillfälle.

Hjältarna lämnade därefter det blodiga torget och begav sig mot ormborgen, med ett avhugget drakhuvud som skräckinjagande standard!

Spel på måndag!

Inget spel Måndag 27/7

Kära motspelare.

Det blir inget DnD ikväll (måndag). Jag har fått oväntat besök.Jag är även upptagen på tisdag.

Jag föreslår spel på onsdag och torsdag.

Ovänliga hälsningar

DM

Spelpass 46 - Multifight

Hjältarna spionerade en kort stund på cycloperna, som visade en tydlig respekt för det svarta schaktet. hTor hade lagt sig för att sova, och visade sig vara helt omöjlig att väcka. Grobut framkallade ett spökljud i gränden där Occir hållit sig gömd och jagade på så sätt den fege gnomen på flykten. Cycloperna höll sig dock kvar vid hålet. Med hjälp av en ren och fin sinuston distraherade Grobut enöglingarna och gav hjältarna ett perfekt tillfälle att överraska dem.

Efter en rejäl batalj var cycloperna nedgjorda. Då anlände Occir med följe. En anspänd förhandling inleddes, där hjältarna lyckades köpa sig nog med tid för att "hämta andan" och återfå sina förlorade krafter. Till slut brast det för Occirs utbygdsjägare Onaima som hoppade fram ur skuggorna i syfte att överraska sällskapet med sina pilar. Där gick hon dock på en nit, då Grobuts magiska krafter gav honom, och alla utom Nossungam, en förvarning om anfallet.

Striden har nu inletts. Occir har kallat ner eld från himlen, Ledac har slagits omkull av Nemarp. Solrac har förstört Grobuts eldvägg och Onaima har skjutit två missade pilar mot Grobut. Det kommer att bli en hård kamp för att avgöra vilken hjälteskara som är värdig att ta sig ner i Nabbaroks labyrint.

Spel nästa måndag!

Spelpass 45 - Den gröna drakens helvete

Den gröna draken visade sig inte vara någon match mot hjältarnas intrikat konstruerade dödsfälla. Genom en kombination av knuff, grepp och däs tvingades draken till obekväm overksamhet och dräptes tillslut av den opportunistiske Rotam.

Efter drakstriden öppnade sig torget under hjältarnas fötter och en arkan fyr tändes. Hjältarna anade att ljusskenet säkerligen skulle locka till sig nyfikna varelser, och de lade sig därför på pass vid torget. Mycket riktigt så uppenbarade sig en nyfiken skara, bestående av en hoper enöglingar. Men de var inte de enda som följt ljusskenet. I skuggorna kunde Grobuts magiska spionögon även skymta den illvillige gnomen Occir. Vem vet vem fler som fått syn på den magiska fyren?

Spel på måndag!

Spel ikväll, tisdag!

Ikväll smäller det! Samtliga har anmält sig till kvällens drabbning. Frågan som alla ställer sig är förstås... är det ikväll draken ska dö?

Spelpass 44 - Ett steg i sidled

Hjältarna beslöt sig för att det nog var bäst att avlägga visit hemma hos cycloperna. Cycloperna fick snabbt erfara hur det känns att ha hjältar på besök.

En eldvägg och många knuffar senare var cycloperna dräpta.

Cyclopernas borg ekar tom framför hjältarna... eller gör den?

Jag föreslår fortsatt spel på måndag.

Spelpass 43 - En sammanfattning

Det har dröjt ett tag sedan vi spelade, och bloggen har fallerat lite i rapporteringen mot slutet. Därför kommer här en utförlig sammanfattning av läget i kampanjen.

Hjältarna befinner sig i Obirah, Staden Under Isen. De har precis besegrat det som troligen är, eller var, De Tre Tjänarna. Först besegrades en vampyr, sedan en betraktare och slutligen en odöd furste. I kammaren fann hjältarna två intressanta saker: en gammal dagbok och ett svärd med texten Rammil ingraverat i hjaltet.

Dagboken kan ha tillhört någon av de tre tjänarna och talar om hur de blivit lurade av skökan från elementarplanet, som naturligtvis måste vara Cennom. Dagboken förtäljer också att de tre tjänarna ansåg sig tjäna den svarta kristallen i första hand.

Hjältarnas situation är nu som följer:

De har i sin ägo ena halvan av den omtalade Vägvisarstenen, en droppformad liten sten som Cennom enligt legenden använde för att skingra mörkret i Nabbaroks labyrint. Hjältarna vet att det finns en till del av Vägvisarstenen, och att delarna är fullt fungerande var och en för sig. Den andra delen ägs för tillfället av den mystiske Nossral Vatsug, vars sanna utseende fortfarande är okänt. Nossral har förmodligen stulit stenen ur Xarxons gravkammare, eftersom tjuvgillet tidigare hade sitt tillhåll vägg i vägg med den fallna hjältens krypta. Xarxon var Cennoms vapendragare och hjälpte enligt legenden Cennom att bedra eller lura Lermästaren och ta sig fram till Nabbarok.

Hjältarna har alltså troligen det som krävs för att skingra mörkret i Nabbaroks labyrint. De vet dessutom något som ingen annan inblandad vet, nämligen var ingången till denna labyrint är. Däremot är de fortfarande inte riktigt på det klara vad som väntar i och bortom labyrinten. De världsfrämmande syskonen Xelchs påstår att den svarta kristallen kan användas för att kontrollera monstret Nabbarok och att det finns en Githyanki vid namn Ossab Navi som är ute efter att göra just detta och sprida död och förintelse över den kända världen. Denna information antyder alltså att Nabbarok inte skulle vara död, och att Rammils historia kanske inte är helt sann... Xelchs har tagit sig an uppgiften att försöka uppehålla Ossab så länge som möjligt så att hjältarna kan finna och förhoppningsvis förstöra stenen innan den faller i hans händer. Xelchs berättade också att Ossab fångat trollkarlen Rammil.

Vid sidan av allt detta kring den svarta kristallen har hjältarna en del andra uppdrag och lösa trådar. För det första så har de lovat Nossral Vatsug att befria Samoht Gatlond från ormfolket. Ormfolkets agenda är fortfarande helt okänd, men de leds av en varelse som kallas för Oraklet och deras borg vaktas av en gammal grön drake.

För det andra så har Nossungam lovat borgherren Atte Olc att leverera Nossrals huvud på ett fat.

Hjältarna har visserligen hållit sig väldigt väl med Arkanologernas gille, och fått såväl Vägvisarstenen som tillåtelse av skriva av Endure Elements, men något är fortfarande lite oroväckande med Njal Chirull och hans gäng. Varför har de en enorm titans huvud i källaren? Vad har de egentligen använt portalen i templet till? Det är möjligt att arkanologerna är hjältarnas vänner, men de har inte helt rent mjöl i sin påse.

Förutom allt detta så stryker fortfarande den lömske gnomen Occir Odraccir och hans rövarband kring i trakterna, och de har säkerligen inget gott i sin grumliga kikare...

Det finns fortfarande många monster, fiender och osyldiga kvar att slakta... men tiden börjar bli knapp, såväl för hjältarna som för oss spelare. Vad tror ni om spel imorgon, måndag 5/8?

Spelpass 42 - Ett oväntat Astralskepp

Hjältarna förvandlade de sista av Lermästarens lakejer till grus, och fick även lära sig en av livslerans hemligheter, nämligen kraften att kontrollera Lermästarens golems.

Hjältarna lämnade Lermästarens kammare bakom sig och stegade ut i staden, i riktning västerut längst sjön. Plötsligt skakade marken till av ett väldigt oväsen, och ur dimman lösgjorde sig en märklig farkost. Svävandes ovanför marken, med fulla segel och en dånande elementarkraft som drivmedel uppenbarade sig ett Astralskepp framför hjältarna. Ner från det slanka skrovet kom en hel hoper med Githzerai. Efter att hjältarna presenterat sig som "Hjältarna från Nentirdalen+1" var artigheterna över. En av sinnesmagikerna skrek:

- Era hjältedåd slutar här, ni Rammils hantlangare!

... och sedan blev det bråk.

Spelpass 41 - Drakar, Troll och Golems

Drakar, Troll och Golems. Ett spelpass som hade allt... utom exp!

Det utlovas bättring på den fronten inför nästa pass...

Spelpass 40 - Livets lera

Hjältarna bröt förbannelsen över de två legendariska drow-krigarna Rimydolov och Racso och fann med deras hjälp den sista pusselbiten till Lermästarens glasdörr. Efter en kort stund av spänd förväntan desarmerades förintelsesfären och hjältarna kunde tryggt plocka ut Livets Lera.

Hjältarna lämnade Lermästarens kammare, efter att ha fått en del ny information om hur saker och ting låg till i Staden innan den hamnade under isen. Enligt Racso och Rimydolov var Lermästaren och Cennom inte fiender, utan snarare vänner, eller kanske till och med ett älskande par! Racso förklarade även att Lermästaren lyckats knäcka det eviga livets gåta, och att varken stål eller magi bet på den varelsen.

Hjältarna hastade vidare mot den Oraklet, i stadens södra del. Efter att ha passerat över floden, och förbi en övergiven och vanhelgad kyrka nådde hjältarna till sist den byggnad som måste vara Oraklets borg. Genom den täta dimman kunde de blicka upp på fyra släta torn, sammanbundna av broar högt över marken, vaktade av en fullvuxen grön drake!

Spelpass 39 - En ny hjälte

Hjältarna gav sig i kamp med Stridsänglar och Sköldgolems. Mitt under pågående strid dök plötsligt en ny varelse upp: en drow! I stridens hetta presenterade sig den nyanlände som Rotam Irp, en hjälte sökandes efter en passande hjälteskara.

Efter avslutad strid frågade Rotam om han möjligtvis kunde få slå följe med hjältarna från Nentirdalen. Efter kort fundering tog hTor fram grötsäcken och fullbordare avtalet.

Hjältarna från Nentirdalen är nu "Hjältarna från Nentirdalen+1".

Äventyret fortsätter måndag 20:e april.

Spelpass 38 - Lermästarens gåtor fortsätter

Hjältarna slogs tappert mot Lermästarens köttgolems. Nossungam låste upp en av dem i helig envig, hTor ledde som vanligt attacken, Nemarp eldade och Grobut sövde dem. När den första varelsen stöp i backen visade sig plötsligt den magiska obelisken från en ny sida. En tentakel av arkan energi slingrade sig kring monstret och började gjuta nytt liv i den döda köttklumpen. Samtidigt öppnade sig en av de arkant låsta dörrarna i rummet. Hjältarna insåg att kampen mot köttklumparna snart skulle bli ohållbar om inte drastiska medel vidtogs. I stridens hetta diskuterades en del olika handlingsplaner och olika typer av defensiva löpningar och skyfflingar. Till slut togs beslutet att Grobut skulle försöka desarmera fällan. Med den plötsliga klarsynthet som ibland kommer över sanna hjältar insåg Grobut hur fällan var konstruerad och kunde med ett enkelt handgrepp desarmera den. Köttvarelserna föll genast livlösa till marken och dörrarna i rummet gled upp.

Bakom dörrarna dolde sig tre olika rum, med grus, sand och sten på golvet. I varje rum fanns en gåta på ett främmande språk. Tack vare Nossungams privatlektioner i dvärgiska och Grobuts övertidsarbete inom den arkanlingvistiska fakulteten kunde gåtorna tydas. Hjältarna gav ett svar på gåtan i grusrummet och dörren gled upp. Där bakom dolde sig ytterligare ett rum, med en lerplatta, liknande dem som hjältarna redan funnit i Lermästarens kammare. När Grobut med hjälp av sin magiska hand lyfte lerplattan från sitt fäste vaknade plötsligt rummets statyer till liv med en allt annat än vänlig uppsyn...

När spelar vi nästa gång?

Spelpass 37 - Oubarams död

Hjältarna utkämpade en hård och lång kamp mot den Gröna Borgens hovmagiker innan denne tillslut förpassades till dödsriket av Tempus vrede. Innan Oubaram dog slungade hon ut en magisk missil mot Fjärrskådarstenen som spräcktes.

På väg tillbaka genom borgen stötte sällskapet på Atte, som bjöd in dem på en måltid. Efter ett kort rådslag beslutade Nossungam att han ensam skulle ta emot inbjudningen. Han slog sig ner tillsammans med Atte och hårda ord utbyttes. Som av ett under klarade sig paladinen från Attes skarpsinne, och lyckades intala henne att han inte visste något om Oubarams försvinnande. Atte förklarade att det nu var dags för hjältarna från Nentirdalen att välja sida. Hon krävde Nossrals huvud på ett fat!

Hjältarna återvände till staden och fann Gravön kryllandes av grönrockar. Efter att ha knackat in en förseglad dörr, dödat några odöda samt funnit en gång fylld av likstank tog de en välbehövlig sovstund i Achvirs källare.

På morgonen tackade Cennoms spjut för sig och försvann tillbaka till det elementarplan det kom ifrån. Hjältarna blev därefter kontaktade av Nossral. Nossral, nu i skepnaden av en fet man, berättade att Samoht givit sig av upp på isen i jakt på Nabbaroks orakel, men blivit tillfångatagen. Han bad hjältarna att befria Samoht, och gav dem en ring som betalning för uppdraget.

Hjältarna begav sig upp på isen och styrde genast stegen mot Lermästarens kammare. Bakom en tung stendörr hamnade de genast i bråk med tre förhatliga köttgolems vars tunga nävar såg till att ständigt hålla hjältarna bedövade och förvirrade. Som om inte detta vore nog härjade en mystisk fälla även i rummet. Fällan är på något sätt sammankopplad med köttmonstren och de tre arkant låsta dörrar som finns i rummet... frågan är bara hur?

Spelpass 36 - Vägskäl

Dagarna efter drakdräpandet skulle visa sig vara mycket intressanta för hjältarna.

Portalen visade sig leda till en övergiven marknadsplats i Vinterbarkskogen i norra Nentirdalen. Spåren visade att såväl människor som alver och dvärgar vistats nära portalen.

När hjältarna återvände till Ocalam blev de genast anförtrodda med ett nytt uppdrag åt Arkanologerna. Njal bad dem resa tillbaka till Lermästarens kammare och hämta Livets Lera. Efter visst förhandlande om uppdragets belöning visade det sig att Arkanologerna hade en del av Vägvisarstenen, som Occir hämtat åt dem, och Njal erbjöd den som belöning för Livets Lera.

I staden florerade rykten om att Occir och hans gäng återfört en kristallkula från Obirah, på uppdrag av den Gröna borgen. Hjältarna uppsökte värdshusets Det Spruckna Tornet och till tonerna av Danans kastanjetter utbytte de lite information med Occir och hans gäng. Den dumme krigaren Ledac berättade att de stött på en odöd furste, en betraktare och en vampyr i staden. Occir berättade att de stött på cycloper i ett fort i staden samt en hel del isgastar.

Hjältarna besökte även tjuvgillet och blev återigen mottagna av självaste Nossral Vatsug. Tack vare Grobuts eladrinhörsel lyckades de också snappa upp att Samoht givit sig av upp på isen. Nossral ville att hjältarna skulle ta sig in i den gröna borgen och stjäla fjärrskådarstenen som Occir levererat till Atte. Nossral gav dem en karta med en hemlig väg in i borgen och hjältarna gav sig av.

På vägen upp till borgen stötte hjältarna på en kolonn med grönrockar, 50 stycken, på väg mot Ocalam. Hjältarna anade oråd och skickade varningskreatur till tjuvgillet och arkanologerna.

Tillslut tog sig hjältarna in i borgen genom den hemliga gången. De forcerade ett arkant lås och stormade in i den okända korridoren bakom. I ett rum inrett som ett arkant laboratorium fann de Attes hovmagiker Oubaram, i full färd med att använda fjärrskådarstenen. I det svarta glaset kunde Nossungam se hur grönrockarna anföll tjuvgillet på Gravön och att Atribas huvud blivit kapat av de egna leden.

Hjältarna slösade ingen tid utan började genast regna eld och död över Oubaram som svarade med att framkalla svarta tentakler ur golvet samt öppna ett antal dörrar ur vars mörka innanmäte dova gläfsningar kunde höras.

Med en svart tentakel slingrandes kring benet slår det plötsligt Grobut att Evards Svarta Tentakler är en besvärjelse av nittonde magnituden...

Spelpass 35 - Drakdödarna

Det visade sig att draken inte var en röd drake... utan två!

Den lilla draken dog snabbt men den stora var otroligt seg. Efter 750 utdelad skada och en hel del blod stod hjältarna som segrare.

7500 xp och över 10000 guld blev belöningen.

Väl krigat.

Spelpass 34 - Bibliotekarien

Hjältarna fann Lermästarens bibliotek och den märkliga blå varelsen som vaktade det. Nossungam bad strängt om att få låna alla böcker varpå bibliotekarien blev rasande och anföll. Tillslut fick den blå bibiotekarien ge sig och hjältarna länsade hyllorna på bokrullar och böcker. Innan de lämnade lermästaren fann de en skattkammare och ett mystiskt rum vaktat av två köttgolems.

Hjältarna bestämde sig för att dra sig tillbaka ner till Ocalam, eftersom rullorna med skyddsbesvärjelser börjat ta slut. På vägen ut ur staden smög de sig på en samling ormvarelser, Yuan-Ti, som strök omkring i staden. Ormvarelserna ville att hjältarna skulle kapitulera och följa dem till deras Orakel, ett inte så lockande erbjudande. Genom en märklig röd signalrök kallade ormarna till sig en ålderdomlig grön drake (!), som föranledde en snabb flykt från staden.

Väl tillbaka i Ocalam kunde hjältarna inhåva en riklig belöning för slutfört uppdrag hos bokmästaren, och även ett nytt uppdrag. Njal berättade att de fått ohyra av värsta sort i en av sina samlinglokaler en bit bort från staden. En röd drake (!). Han bad hjältarna att driva bort draken från platsen. I utbyte erbjöd han sänkt pris på elementbesvärjelsen samt en karta över Staden Under Isen.

Drakdödardags!?

Spelpass 33 - Golems golems golems

Hjältarna vadade fram genom golem efter golem. Efter sig lämnade de krossat glas, hackat kött och pulveriserad sten.

De fann ett märkligt trekantigt hasardspel och två lerplattor vars kryptiska rader tydligt refererade till hasardspelets pjäser och deras inbördes position. I källarvåningen fann hjältarna en glasdörr, genom vilken de kunde se en fruktansvärt ondskefull svart förintelsesfär (en slags fälla som sprider död). I glasdörren fanns tre insjunkna platser, stora nog för hasardspelets pjäser.

Flertalet gångar leder vidare inåt i komplexet.

Spelpass 32 - Lermästaren förmodar jag?

Hjältarna vandrade långt in i staden. Som av en slump fann de vad som måste vara Lermästarens kammare... eller?

När Nossungam slog vingen av den siste gargoylen slogs dörren upp av en väldig golem, gjord av... kött!?

Spelpass 31 - Tornets Tyrann

... ditt torn, ditt fängelse.

Spelpass 30 - Cennoms väktare

Hjältarna besegrade de odöda väktarna som skyddade Cennoms grav, men smittades med Mumieröta i processen. I graven fann de tre stenplattor, som verkade vara någon form av testamente. I Ocalam visade hjältarna de mördade pilgrimernas kroppar och vann genast viss gunst hos Njal och arkanologerna. Tack vare detta (och Grobuts magiska gunstslag) fick hjältarna ett nytt, och betydligt större uppdrag av Njal. Den gamle bokmästaren bad dem bege sig till Obirah för att hitta och länsa den mytiska plats som kallas Lermästarens Kammare. Njal sade sig vara väldigt intresserad av de texter som denne lermästare lämnat efter sig.

Efter att Njal botat hjältarna från mumieröta och dyngfeber begav de sig av genom kloakerna och vidare mot Gravön. Kloakerna visade sig vara ett virrvarr av gångar som säkert kan visa sig innehålla en och annan överraskning, men för tillfället valde hjältarna att styra kursen rakt mot Gravön. Väl där var det inga svårigheter att finna Den Eviga Vilans Palats, som hjältarna genast bröt sig in i. Vilken gud än Nossungam tillber så har den tydligen inget större intresse av griftefriden. Inuti graven förseglade Grobut dörren från insidan, för att förhindra ovälkomna eftersläntrare. Framför hjältarna ligger nu ett antal outforskade korridorer och rum, där ingen människa satt sin fot på mycket länge. Det återstår att se om de döda verkligen vilar för evigt i palatset...

Spelpass 29 - Cennoms gravkammare

Hjältarna försökte förgäves övertala kapten Atriba att släppa in dem på gravön, men den fetlagda blondinen vägrade i sten, och förklarade att alla sådana befogenheter måste gå via Atte i den gröna borgen. Samtalet tog ett abrupt slut då hTor råkade nämna Achvirs namn, något som tydligen slog an en känslig sträng hos kaptenen.

På värdshuset Valvet språkade Grobut med den nervöse dansaren Danan som bad hjältarna att återföra släkten Femguls förlorade släktgods från ett palats på gravön. Hjältarna var tveksamma till uppdraget. I konversationen framkom att Danan var kraftigt skuldsatt till tjuvgillet och han gick motvilligt med på att introducera hjältarna för sin fordringsägare. Nossungam och Nemarp strosade omkring på Fågelön och fann en vimlande marknadsplats där goblinen Purkel sålda magiska prylar från sin vagn. Ryktesvägen kunde Nemarp få reda på att en hel del prospekterare och lycksökare kommit till trakten den senaste tiden, sedan ryktet om stora residuumfyndigheter spridit sig till omvärlden.

Till slut begav sig hjältarna upp i bergen, mot Cennoms gravplats. I ett smalt pass blev de anfallna av ett par mantikoror, som besegrades efter utdragen kamp. Efter striden visade det sig att någon hunnit före dem till graven. De fann klätterutrustning och spår av små fötter inuti den yttre gravkammaren. Ett föremål format som en halv droppe hade tydligt avlägsnats från ett podium inuti kammaren.

Hjältarna begav sig djupare in i graven och fann en väldig väggmålning av den store hjälten Cennom. På målningen framställdes hon som en stor och vacker kvinna, med hår som ett virvlande vattenfall av eld. I sin högra hand höll hon ett spjut, och i den vänstra en sten formad som en halv droppe. Runt halsen bar hon "Det digra ödets symbol". Hjältarna vädrade skatter och Nossungam knuffade upp en av gravens dörrar och blottade en rustkammare, med ett spjut och en helig symbol.I samma stund öppnades den andra dörren i kammaren, och ett fyrarmat skelett och en mumifierad präst uppenbarade sig, samtidigt som golvet plötsligt började spraka av magisk energi... en fälla!

Spelpass 28 Achvir och Sulemans puddingar

Hjältarna fick höra berättelsen om hur Cennom och Xarxon tog sig fram genom det ogenomträngliga mörker som förhärskade i Nabbaroks labyrint. Tillsammans lurade de Nabbaroks tre tjänare: Tanden, Ögat och Handen och fann Vägvisarstenen, den enda tingest kraftfull nog att skingra mörkret i Nabbaroks labyrint. Cennom klöv stenen i två bitar, och gav den ena till Xarxon, ifall de skulle komma ifrån varandra. Efter kampen mot Nabbarok grundade Cennom staden Ocalam, som sedan spirade under en lång tid. Xarxon levde ett långt och fridsamt liv, och var bland annat med och grundade Arkanologernas orden. Han begravdes i en omärkt krypta på Fågelön. Cennom upphöjdes till gudastatus vid sin död, men människorna i Ocalam inredde en dignande gravkammare åt honom, som än idag lockar pilgrimer för att hedra hans minne...

Efter historien fick sig hjältarna en rejäl utfrågning av bokmästaren Njal Chirull. Det verkade nästan som att Njal ville mäta deras duglighet. Till en början visade sig hTors fysiska insatser imponera stort på den gamla mannen, men när hTor för ovanlighetens skull blev lite överilad och slog sönder hans bord tog frågestunden hastigt slut. Efter lite trugande från Nossungam bad Njal dem ändå om en liten tjänst, att se efter vad som hänt med pilgrimen Emlor och hans följe, som gett sig av på en strapats till Cennoms grav.

Hjältarna beslöt sig för att först ta och inspektera Xarxons grav, och fann att Xarxons kropp och hans "gravgods" hade flyttats till en plats kallad Den Eviga Vilans Palats. Plötsligt anfölls hjältarna av puddingar!

Efter kampen mot de oformliga slemhögarna fann hjältarna en liten gång från Xarxons kammare, som ledde in till ett laboratorium. De blev genast anfallna av en ilsken halvling, en imp och två Otygher. Efter striden kunde hjältarna konsultera den döda halvlingens dagbok och fann att hans namn var Achvir Octrebo, en charlatan, som bryggt mirakelkurer på slemmet från puddingar som han fångat i träsket.

Hjältarna styr nu stegen mot sergeant Atriba och brofästet mot Gravön.

Spelpass 1 (eller 27) - Rammils Uppdrag

En regnig morgon fick hjältarna besök av den blinde Rammil. Den gamle mannen berättade historien om hur Obirah, Staden Under Isen, för nära på tusen år sedan svepts in i ett enormt istäcke. Nu har gudarna sänt en komet från ovan, som tydligen tinat fram hela, eller delar av staden och med detta även stadens alla glömda skatter. Rammil bad hjältarna hämta en legendomspunnen artefakt åt honom, en svart kristall med den märkliga förmågan att riva upp demoniska kontrakt. Denna tingest skulle hjälpa Rammil att få synen tillbaka, något som han åtrådde starkt. I utbyte fick hjältarna vägbeskrivningen till trakterna bortom bergen, såväl som en kryptisk vägbeskrivning till en dold skattkammare tillhörande den svarta draken Nabbarok. Hjältarna tog i hand med Rammil och begav sig av västerut, mot okända trakter och mot Staden Under Isen.

Fortsättning följer..