Åskspiran

En utförlig sammanfattning av bonanzan kommer inom kort...

För att bevara hälsan och återfå våra dailiy och encounterpowers så avstår vi från måndagsspelet ikväll.

Men nästa måndag är vi väl tillbaka på rätt spår?

En ny era

Där en berättelse tar slut, tar ofta en ny historia vid, och så även denna gång. Kalarel lyckades öppna skuggrevan och släppa ut Orcus horder över Nentirdalen och Vinterhems innevånare fick plikta med sitt liv, precis så som Kalarel förutspått. Nu har Kalarels odöda här lagt halva Nentirdalen under sig, och hela området mellan Cairngormtopparna och Nentirfloden kryllar av odöda och demonvarelser. Det är en mörk tid för innevånarna i dalen, och landet skriker ut efter hjältar. Någonstans i dalen måste det finnas hjältemodiga hjärtan som kan ta upp kampen mot skuggorna och mörkret! Någonstans på vägarna måste det finnas vandrare vars rotlösa själar är förutspådda att försvara hoppets och godhetens bålverk! Någonstans måste det finnas fyra nya hjältar som är redo att ta vid, där den förra hjältesången så tragiskt fick sitt slut?

Men var finns dessa hjältar? Hur ser de ut? Och hur ska de någonsin kunna besegra Kalarel, Orcus utvalde?

På fredag börjar en ny era. Nya hjältar, nya utmaningar och nytt äventyr. Labyrinten under Åskspiran är en mycket friare historia än det förra äventyret och lämnar gott om utrymme för såväl rollspel som rullspel. Många mörka krafter verkar i labyrintens vindlande gångar, och förbereder sig för att ansluta sig till Kalarels annalkande horder, Nentirdalen behöver er!

Slå ert initiativ... och era stats... nu kör vi!

Spelpass 11 - Hjältarnas sista strid

Jarn Gerbach,
kvinnotjusare, flannör, språkvetare och gentlemannatjyv,

Ina Ae Faerum,
skräckinjagande enigma,

Greb Slrac,
pliktrogen, ölsugen hammarvirtuos

Lökrats Ksnevs,
godhetens lysande stekfläsk i nattens mörker.

Vila i frid.

De stred tappert, men kunde inte hindra Kalarel från att segra och öppna revan. Nu går Nentirdalen mot mörka tider.

Spelpass 10 - Den lömska gelatinpuddingen

Hobgobliner, odöda och framför allt en lömsk gelatinpudding stod på menyn när hjältarna fortsatte sin etiska och estetiska rensning av katakomberna under ruinen. Äventyrarna trotsade än en gång goblinernas förmaningar och gav sig in i en passage trots att det var "STENGT!". Den näst intill osynliga gelatinpuddingen som där huserade visade sig dock inte var något större problem för hjältarnas nyfunna krafter. Nu finns bara en outforskad väg kvar i grottan. En stor stendörr som leder mot söder. Någonstans bakom den dörren pågår säkerligen den onda ritual som hotar att öppna revan. Tiden är knapp!

Angående framtiden

Kära vänner.

Jag vill bara klargöra och påminna om de speldatum som vi diskuterat om. I dagsläget har vi inplanerat spel på följande datum och tider:

Först ett vanligt spelpass:
Måndag 1/9 kl 18.00 - 22.00

Sedan en bonanza
Fredag 5/9 kl 18.00-01.00
Lördag 6/9 kl 12.00-01.00
Söndag 7/9 kl 12.00-22.00

Tiderna är naturligtvis hårda höftskott men de ger en liten känsla för vad det handlar om. Det kommer att kräva uthållighet, samarbete, gott humör och tur med tärningarna om alla ska klara sig helskinnade ur denna bonanza. Alla behöver ju inte vara med och spela exakt hela tiden, men så länge vi är 3+DM så kör vi på.

Det här kan bli kul.

Spelpass 9 - Riddar Keegans Krypta

Efter att ha besegrat horder av odöda krigare begav sig hjältarna in i Riddar Keegans krypta. Enligt legenden blev Keegan galen av de mörka krafter som lurar under fortet och förvandlades till ett hämndlystet spöke. Dessa legender visade sig vara åtminstone delvis sanna. Med dunder och brak sprängde ett rustat skelett fram ur kryptans sarkofag och hjältarna var inte sena att angripa det. Hammarslag, kastknivar, blixtar och bomber haglade mot den rustade vålnaden. Mellan slagväxlingarna väste spöket fram sitt enkla budskap:

Revan får inte öppnas! Död åt er, gravplundrare!

Dessa tomma hot imponerade inte det minsta på hjältarna som efter en lång och hård strid lyckades förpassa Riddar Keegan till den plats dit de som inte kan dö, men inte heller lever hamnar. Jarn var ytterst nära att plikta med sitt liv, men klarade sig tack vare Lökrats helande krafter.

När Keegan bekämpats fortsatte hjältarna djupare ner under ruinen. Där blev de hårt bemötta av en samling hobgobliner samt deras jättelika, men tyvärr halvblinda, vaktspindel. Striden blev hård och orättvis och hjältarna stod som segrare. En gång i öster leder vidare in i komplexet och säkerligen till nya faror och fiender.

Spelpass 8 - Blått slem och levande döda

Hjältarna tog inte goblinernas varning på allvar och forcerade modigt den varnande texten på den fungusbeklädda dörren. Bakom dörren väntade ett monster som inte kunde beskrivas som något annat än ett blått slem. Efter en ganska lång, men inte helt livsfarlig strid så stod hjältarna som segrare. I slemmets kammare hittade Greb ett brev adresserat till Kalarel. Brevet talade om duergardvärgar under Åskspiran som var i behov av att köpa slavar. Det var undertecknat av någon som kallade sig Hövding Krand av Blodsbriganderna, säkerligen någon form av slavhandlare. Det verkar som att det finns mer onda krafter förutom Kalarel och dödskulten som är verksamma i Nentirdalen.

Hjältarna fortsatte sedan djupare in i grottan och besegrade ett antal levande döda. De fann en trappa som leder djupare ner i underjorden men valde enligt konstens alla regler att först rensa ut den första nivån. I en lång korridor fann de tio stycken stensarkofager, och medan Jarn undersökte stenkistorna flög de plötsligt, men inte helt oväntat upp, och ur varje sarkofag klev en beväpnad, odöd krigare fram...