Spelpass 36 - Vägskäl

Dagarna efter drakdräpandet skulle visa sig vara mycket intressanta för hjältarna.

Portalen visade sig leda till en övergiven marknadsplats i Vinterbarkskogen i norra Nentirdalen. Spåren visade att såväl människor som alver och dvärgar vistats nära portalen.

När hjältarna återvände till Ocalam blev de genast anförtrodda med ett nytt uppdrag åt Arkanologerna. Njal bad dem resa tillbaka till Lermästarens kammare och hämta Livets Lera. Efter visst förhandlande om uppdragets belöning visade det sig att Arkanologerna hade en del av Vägvisarstenen, som Occir hämtat åt dem, och Njal erbjöd den som belöning för Livets Lera.

I staden florerade rykten om att Occir och hans gäng återfört en kristallkula från Obirah, på uppdrag av den Gröna borgen. Hjältarna uppsökte värdshusets Det Spruckna Tornet och till tonerna av Danans kastanjetter utbytte de lite information med Occir och hans gäng. Den dumme krigaren Ledac berättade att de stött på en odöd furste, en betraktare och en vampyr i staden. Occir berättade att de stött på cycloper i ett fort i staden samt en hel del isgastar.

Hjältarna besökte även tjuvgillet och blev återigen mottagna av självaste Nossral Vatsug. Tack vare Grobuts eladrinhörsel lyckades de också snappa upp att Samoht givit sig av upp på isen. Nossral ville att hjältarna skulle ta sig in i den gröna borgen och stjäla fjärrskådarstenen som Occir levererat till Atte. Nossral gav dem en karta med en hemlig väg in i borgen och hjältarna gav sig av.

På vägen upp till borgen stötte hjältarna på en kolonn med grönrockar, 50 stycken, på väg mot Ocalam. Hjältarna anade oråd och skickade varningskreatur till tjuvgillet och arkanologerna.

Tillslut tog sig hjältarna in i borgen genom den hemliga gången. De forcerade ett arkant lås och stormade in i den okända korridoren bakom. I ett rum inrett som ett arkant laboratorium fann de Attes hovmagiker Oubaram, i full färd med att använda fjärrskådarstenen. I det svarta glaset kunde Nossungam se hur grönrockarna anföll tjuvgillet på Gravön och att Atribas huvud blivit kapat av de egna leden.

Hjältarna slösade ingen tid utan började genast regna eld och död över Oubaram som svarade med att framkalla svarta tentakler ur golvet samt öppna ett antal dörrar ur vars mörka innanmäte dova gläfsningar kunde höras.

Med en svart tentakel slingrandes kring benet slår det plötsligt Grobut att Evards Svarta Tentakler är en besvärjelse av nittonde magnituden...

Spelpass 35 - Drakdödarna

Det visade sig att draken inte var en röd drake... utan två!

Den lilla draken dog snabbt men den stora var otroligt seg. Efter 750 utdelad skada och en hel del blod stod hjältarna som segrare.

7500 xp och över 10000 guld blev belöningen.

Väl krigat.

Spelpass 34 - Bibliotekarien

Hjältarna fann Lermästarens bibliotek och den märkliga blå varelsen som vaktade det. Nossungam bad strängt om att få låna alla böcker varpå bibliotekarien blev rasande och anföll. Tillslut fick den blå bibiotekarien ge sig och hjältarna länsade hyllorna på bokrullar och böcker. Innan de lämnade lermästaren fann de en skattkammare och ett mystiskt rum vaktat av två köttgolems.

Hjältarna bestämde sig för att dra sig tillbaka ner till Ocalam, eftersom rullorna med skyddsbesvärjelser börjat ta slut. På vägen ut ur staden smög de sig på en samling ormvarelser, Yuan-Ti, som strök omkring i staden. Ormvarelserna ville att hjältarna skulle kapitulera och följa dem till deras Orakel, ett inte så lockande erbjudande. Genom en märklig röd signalrök kallade ormarna till sig en ålderdomlig grön drake (!), som föranledde en snabb flykt från staden.

Väl tillbaka i Ocalam kunde hjältarna inhåva en riklig belöning för slutfört uppdrag hos bokmästaren, och även ett nytt uppdrag. Njal berättade att de fått ohyra av värsta sort i en av sina samlinglokaler en bit bort från staden. En röd drake (!). Han bad hjältarna att driva bort draken från platsen. I utbyte erbjöd han sänkt pris på elementbesvärjelsen samt en karta över Staden Under Isen.

Drakdödardags!?

Spelpass 33 - Golems golems golems

Hjältarna vadade fram genom golem efter golem. Efter sig lämnade de krossat glas, hackat kött och pulveriserad sten.

De fann ett märkligt trekantigt hasardspel och två lerplattor vars kryptiska rader tydligt refererade till hasardspelets pjäser och deras inbördes position. I källarvåningen fann hjältarna en glasdörr, genom vilken de kunde se en fruktansvärt ondskefull svart förintelsesfär (en slags fälla som sprider död). I glasdörren fanns tre insjunkna platser, stora nog för hasardspelets pjäser.

Flertalet gångar leder vidare inåt i komplexet.

Spelpass 32 - Lermästaren förmodar jag?

Hjältarna vandrade långt in i staden. Som av en slump fann de vad som måste vara Lermästarens kammare... eller?

När Nossungam slog vingen av den siste gargoylen slogs dörren upp av en väldig golem, gjord av... kött!?

Spelpass 31 - Tornets Tyrann

... ditt torn, ditt fängelse.

Spelpass 30 - Cennoms väktare

Hjältarna besegrade de odöda väktarna som skyddade Cennoms grav, men smittades med Mumieröta i processen. I graven fann de tre stenplattor, som verkade vara någon form av testamente. I Ocalam visade hjältarna de mördade pilgrimernas kroppar och vann genast viss gunst hos Njal och arkanologerna. Tack vare detta (och Grobuts magiska gunstslag) fick hjältarna ett nytt, och betydligt större uppdrag av Njal. Den gamle bokmästaren bad dem bege sig till Obirah för att hitta och länsa den mytiska plats som kallas Lermästarens Kammare. Njal sade sig vara väldigt intresserad av de texter som denne lermästare lämnat efter sig.

Efter att Njal botat hjältarna från mumieröta och dyngfeber begav de sig av genom kloakerna och vidare mot Gravön. Kloakerna visade sig vara ett virrvarr av gångar som säkert kan visa sig innehålla en och annan överraskning, men för tillfället valde hjältarna att styra kursen rakt mot Gravön. Väl där var det inga svårigheter att finna Den Eviga Vilans Palats, som hjältarna genast bröt sig in i. Vilken gud än Nossungam tillber så har den tydligen inget större intresse av griftefriden. Inuti graven förseglade Grobut dörren från insidan, för att förhindra ovälkomna eftersläntrare. Framför hjältarna ligger nu ett antal outforskade korridorer och rum, där ingen människa satt sin fot på mycket länge. Det återstår att se om de döda verkligen vilar för evigt i palatset...